mia71

Trodde att det nya året skulle börja lite mer positivt,
än det förra slutade. Men icke, i helgen så förlorade
vi våran fina,duktiga lilla Abbi,blott 6 och ett halvt år
gammal. En hund betyder så mkt och saknaden
kommer att vara enorm.

Ingen som skäller när det bankar på dörren,
ingen som möter oss då vi kommer hem,
ingen som sitter och tigger när jag lagar mat,
ingen som äter upp alla matrester som småbarnen tappar...

Jag har nu sagt ALDRIG MER!
Men e nerröstad här hemma,
klart vi måste skaffa en ny hund!
Man kommer ändå att sakna Abbi,
det går inte att ersätta,säger jag.
Men det blir mer liv i huset igen,
om vi skaffar hund igen,säger de andra.

Visst,det blir det.
Men det blir det om man skaffar ett barn oxså!
Och faktiskt så är det så att det är ganska lika
mellan en hundvalp och ett barn.
Man kan inte bara skaffa ett djur och så
sköter det sig självt.
Man ska få dem att bli rumsrena,lydiga m.m
Sedan ska man ha hundvakt om man åker bort.
Ett barn tar man liksom med sig,tex.till fjällen..

Nåja,vi får se.
Vi får se vem som vinner matchen.
Kanske jag,eller kanske dom!!
Eller båda!?
Ha en bra kväll.
Mia