mia71

Alltså, det där med mat,träning och allt vad det kan vara är en historia för sig...
Man vet att man ska äta *lagom* och inte fortsätta käka med ögonen. Men det är där jag har STORA problem!
Jag ÄTER verkligen med ögonen, man kan fasiken inte tro att jag nästan e blind på ena ögat...

Och hade det varit så att man BARA kunde äta med ögonen skulle ju *blinda jag* bara KÄKA på HALVA tallriken.
Så jäkla smidigt det skulle va för mig då, så himla enkelt. Jag skulle säkert se ut som en mager jakthund som var både brun,slank välkammad och KANSKE hade jag varit lite flåsande oxså...vad vet jag?

Men å andra sidan, hur kul skulle det va? Att kunna bara strosa in i butikerna och välja xs i alla kläder?
Välja och vraka från alla ställ då rean kommer (oftast finns ju 100 plagg mer i xs då rean startat)
Hur kul skulle det va att spegla sig och se en platt mage och ett par LAGOM runda, fina bröst i kupa c...?

Hur roligt skulle det vara att slippa prova trosor som håller in både här och där? Det finns ju nån mening att dom finns, och å andra sidan, vem vill ha sådana trosor som INTE åker ner över valkarna?
Nee...inte skulle det va så kul att ha storlek xs och sedan kravla sig i ett par skor i strl 39-40??

Då kan ju folk tro att det e en jättestolpe med skidor som kommer gående....
Då e det kanske bättre att jag håller mig i sällskap med bullen (den degklumpen som e runt magen)
Bullen e mig ganska trogen, i bland mindre, i bland större...

Men hon sviker mig sällan, det e bara synd att hon inte e liiite mer *lagom*....
Neee.....jag tror allt att jag bara ska äta maten på den ena halvan på tallriken...
Men hur 17 skulle jag kunna få strl c i kupan om jag skulle va mager som en jakthund?

Jag vet ju att min b kupa försvinner med all hast då jag tränar bort rätt så många kilo...
VILKA problem jag har!!
Men liiite trevligt skulle det vara OM bullen kunde bli lite mindre (mycket) och att den inte sticker längre ut från tröjan än upptill....

Sånt e livet, men nu tränar jag för fullt! Och käkar oxså....
Ha det gott alla ni fina som läser skiten jag skriver!!!

Att det kan vara så tyst i huset egentligen....Snart börjar ungarna dundra in här med väskor, läxor och kompisar...
Då är det dax för mellis och läxor, sedan lek!!
Då det gått några timmar så är det middag, alltid den svåra biten; VAD ska vi ha i dag?

Tror jag ska börja med matsedel, veckovis. Undrar om det skulle funka?
Det låter smidigt, att bara handla hem hela veckans ingredienser och laga....
Frågan e hur kul det skull va? Men å andra sidan, hur kul e det att laga skiten?

I det här huset måste man oxså veta; HUR många kompisar är med hem till middagen i dag?
Kan ju inte veckohandla för 7 personer om det dundrar in 5 extraungar....
Men kanske inte heller köpa in dubbelt och bara frysa in allt som blir över...

Ha, vilket litet skitproblem, det finns dom som inte ens får mat varje dag.
Nu tillhör ju inte vi dom, tack och lov. Men i bland gnäller man för småsaker...
Som egentligen inte har NÅN betydelse. Fast i bland BEHÖVER man få gnälla, även om man inte har det SÅ illa...

Nåja, bäst att vara beredd....nu kommer första ungen....NEJ ungarna var det visst...;)
Ha det bra gott folk
Och ni som läser min blogg...TACK!!

Alltså, jag försöker vara en positiv människa, för det mesta lyckas jag, tack och lov. Men i bland är jag inte ett dugg positiv, som nu. Kanske är det just nu som jag har en svacka eller att jag bara vill förändra vårt liv...?!
Jag var uppriktigt jäkligt ledsen då bror min drog i väg till Örebro, ville hålla kvar men samtidigt släppa taget.
Det är kanonbra att vara såå nära sina syskon, men i bland inte.

Jag vet att min ena syster är sugen på att dra härifrån emellanåt oxså, och det skulle kännas för jäkligt. Inte för att jag är där ofta, typ aldrig men vi träffas, barnen träffas och våra gubbar likaså...Man vet var man har varandra, man kan hjälpas åt.

Just nu är jag OXSÅ sugen på att dra. Tillbaka till mina hemtrakter...börja om, göra något nytt.
Mina stora killar skulle GÄRNA göra en sån här grej. Det e värre med gubben kanske....han har i många år kunnat tänka sig en flytt då jag sagt NEJ!!
Han har sin skog och det kan jag förstå...han har tjatat mkt på mig innan och nu helt PLÖTSLIGT vill jag.

Hela min uppväxt flyttade jag runt, runt med mamma och syskon. Jag gick inte tre hela år varken i låg/mellan/högstadiet på en och samma skola/ort....
Därför sa jag blankt NEJ då gubben velat flytta innan...Jag ville att mina ungar skulle få en mer trygghet än jag själv fick. Tryggheten med kompisar är otroligt viktigt.

Men nu då killarna snart börjat gå ut skolan...DÅ e jag sugen på att dra...
Kanske får jag fortsätta mina drömmar, kanske inte???

Jaha, nu är det åter ett nytt år. Vad tiden går fort,bara flyger förbi. Jag skulle vilja stanna tiden några år nu, faktiskt. Njuta här och nu, det vore nåt...
Men nu sitter man här och vet att det är NUET, så enkelt är det. Varken mer eller mindre, njut här och nu, typ....

Ja, här sitter man lagom fet och mätt efter julmaten, och undrar då man ska ta sig i kragen.?
Ta bort sötsakerna, klämma i sig i mindre kläder, trycka upp hängtuttarna (eller vad det nu är som hänger där)
i nån fin bh....

Det e mkt i livet jag gillar;

Nåja, jag gillar ju att träna, så det e ju alltid nåt....
Jag gillar; löpning,pump, boxning och volleyboll....
Jag gillar då ungarna och alla deras hundra kompisar dräller här...
Jag gillar då det dyker in folk här, bara på en kaffe eller en intitt....
Jag gillar å handla och åka på spa....
Jag gillar att köpa presenter till nära å kära...

Ja, livet e ju ganska bra faktiskt, jag ska inte klaga...
Jag hjälper dom jag kan och vet att inte alla har det lika bra som vi....

Nu har vi ett år framför oss med möjligheter.......